Kyrksocken

Kristdala kyrksocken nämns första gången i ett fastighetsbrev från 1353, det betyder inte att socknen bildades då utan troligen redan på 1100-talet under kristendomen införande vilket även tros ha gett byn namnet Kristusdalen eller Kristusdalarna. Kristdalas gamla kyrka finns omnämnd år 1358. Det var en träkyrka som låg på den nuvarande södra kyrkogården.

Kyrkan invigdes 1799

Den nutida kyrkan som togs i bruk redan 1792 invigdes på Pinstdagen den 12 maj 1799 av biskop Jakob Lindblom. Kyrkan, som är ritad av Jacob Wulff och uppförd av Casper Seurling, består av ett rektangulärt långhus med koret i öster. Tornet ligger i väster och sakristian på kyrkans norra sida. Murarna är uppförda i gråsten med puts och vitkalkning. Kyrktaket är belagt med koppar och torntaket med spån. Interiören är typisk för denna tid och har präglats av brytningen mellan äldre traditioner och nyväckt klassicism.

Predikstolen är ritad och utförd av bildhuggare Jonas Berggren år 1791. Han var bosatt i Målilla och var konstnärligt verksam i flera årtionden. Altaruppsatsen är också ett verk av samma bildhuggare och sannolikt även bänkinredningen med galvar prydda med målade rokokoartuscher och blomster. Predikstolen skänktes av kyrkvärden Måns Nilsson, Krokshult till kyrkans invigning.

Dekor från gamla träkyrkan

Altartavlan “Jesu nedtagande från korset” är målad av Gustaf Lindblom 1856 men i kyrkan finns en del dekor från den gamla träkyrkan. I bänkindelningen ingår delar från den gamla kyrkans inredning från första delen av 1700-talet och bänkskärmarnas dekor härstammar från år 1732. Trätaket i sakristian med en målning av Jesus är också från den gamla träkyrkan.

Medeltida dopfunt

Vid auktionen av inventarierna från den gamla träkyrkan såldes den medeltida dopfunten i sten till Pehr Meurling. Dopskålen lades som botten i prästgårdens brunn och sockeln på vilken den stod fick tjänstgöra som ställning för en solvisare. Dopfunten återfördes till kyrkan år 1851 av prosten Carl Meurling. 1962 tillverkade Bertil Berggren en tillhörande dopskål i silver.

Medeltida sköldar från släkten Svinakula

Från den gamla träkyrkan kom även de två sköldarna med avbildade svinhuvud. Då hängde de på den norra väggen vid sakristidörren och gör likadant idag i den nya kyrkan. De omtalades år 1634 en forskare var på besök i Kristdala men vid en jämförelse av medeltida sigill kom lektor Sven Bankeström fram till att sköldarna är från 1300-talet och att de tillhört Lyder och Henrik Svinakula, far och son. De var tyska frälsemän som ägde flera gårdar i socken bl.a. Kalerum och Dabbekulla. Sköldarna har varit föremål för stort intresse och varit utställda på såväl Läckö slott som Livrustkammaren i Stockholm.

Mässhake av venetiansk siden från 1500-talet

En av kyrkans dyrbaraste skatter är den mässhake som skänktes till kyrkan av makarna Tranheim på Hägerums gård år 1700. Mässhaken är rödviolett med broderier, på framsidan är en sol med Gudsnamnet Jahve på hebreiska broderad inuti och på baksidan är ett krucifix, bilder av den korsfäste Kristus. Mässhaken är tillverkad av venetiansk siden från 1500-talet med typiskt medeltida applikationer.

Prästsläktet Meurling

Precis som på många andra orter har Kristdala en känd prästsläkt. Vad som är unikt för just släkten Meurling är att familjen varit kyrkoherdar i Kristdala i obruten följd under 370 år, från 1582 till 1952 då den sista prästen Erik Meurling gick i pension.

Foto: Claudia Kromminga & Annicka Gunnarsson