Ängslador
Ängsladorna hörde till slåtterängarna och det fanns flera på varje gård. De var timrade, men virket var inte så noga utvalt som gårdshusens. Det var ofta rundtimmer som ladorna var uppbyggda av. Fönster saknades och ladorna var luftiga för höets skull. Vägen var inte åkbar på sommaren, därför kördes höet hem vintertid på kälkar.
När slåtterängarnas tid var förbi hände det ofta att de ladorna förföll. Somliga har dock fått ett plåttak och finns fortfarande kvar. De flesta ängslador har blivit avställningsplats för diverse äldre maskiner och redskap. Många lador såldes för att bli bränsle under och efter kriget.
Det finns ett flertal bevarade ängslador i Kristdalabygden. I byn Krokshult finns ett flertal, i Kristdala Hembygdsgård finns en och vid Målsjön finns en ängslada från 1834 som har restaurerats.
Foto: Ingemar Karlsson (överst), Stig Karlsson (till vänster) och Annicka Gunnarsson (till höger)
