Meteoritsjön Hummeln
Total förödelse. Det är svårt att föreställa sig när blicken sänker sig över fridfulla Hummeln idag. Men det var startskottet – och det small ordentligt – för 470 miljoner år sedan.
De flesta Kristdalabor är välbekanta med sjön. I Hummeln har barnen lärt sig simma och kanske tagit ett och annat simmärke, här trängs familjer med utspridda handdukar och välfyllda picknickkorgar. I det här vattnet fiskar vi, åker båt, simmar, paddlar kanot och ja, vi har ju förstås vårt goda vatten i kranen också. Hummeln har en särskild plats i hjärtat hos många Kristdalabor och den är även speciell av en annan anledning.
Klassisk nedslagskrater
Delar av sjön Hummeln (de södra delarna) är bildad genom ett meteoritnedslag. Själva nedslagskratern bildades när en himlakropp slog ner på jorden för nästan 470 miljoner år sedan.
– När den slog ner bildades ett skålformat hål i den översta delen av jordskorpan, en klassisk nedslagskrater, säger Sanna Alwmark, geolog med särskilt intresse för nedslagskratrar.
Hon är en av de forskare som äntligen kunde sätta punkt för den 200 år gamla diskussionen kring sjöns ursprung.
Välbevarad för sin ålder
Under en fältresa till Dalarna 2010 bestämde de sig för att ta en sväng förbi Hummeln.
Även då fanns de som var skeptiska, men inte alla. En av forskarna, Carl Alwmark, var säker på att det var en krater och han missade inte chansen att ta ett bad. Trots att de gick vilse och slog rekord i antal myggbett så blev det ett lyckat besök vid sjön.
Med sig hem till Lund hade de stenprover som efter noggrann undersökning och konfererande med internationella kollegor kunde bevisa att Hummeln är en krater.
– Jag önskar att alla de som tidigare diskuterat dess ursprung kunde få vara med och höra att det faktiskt är en nedslagskrater.
Hummeln är en av Sveriges åtta kända nedslagskratrar, och även där sticker den ut.
– Den är speciell för att den är förhållandevis välbevarad trots att den är så gammal, den är inte så kraftigt eroderad, säger Sanna Alwmark.
Varför ska man besöka Hummeln?
– Det är så häftigt att titta ut över en sjö som är bildad genom ett meteoritnedslag. Man kan tänka på vilken enorm förödelse det var på den platsen när kratern bildades, och vilken kontrast det är till idag. Det närmaste man kan jämföra ett kraterbildande nedslag med är en atombombsprängning, i fallet Hummeln kanske 10-15 gånger mer energi frigjordes än vid en typisk vätebombsprängning.
Går att se spår efter nedslaget
Även badkrukor kan uppskatta ett besök vid Hummeln. På berget längs sjön finns spår av ursprunget. Det går att se att det är uppsprucket, och läkt igen.
– På vissa ställen kan det se ut lite som populär terazzo-sten. På en del ställen kan man också se berg som kanske helt smält vid nedslaget, och sedan stelnat igen. Just den typen av berg kan se lite grönaktig ut och synas som ådror, eller vener, i berget.
Hummeln hjälper i forskning på Mars
Idag hjälper forskningen kring Hummeln till att förstå nedslagskratrar på Mars. Sanna Alwmark ingår i Niels Bohr-institutets Marsgrupp, som är del av det stora internationella team som planerar för ett av framtidens stora Marsprojekt, NASA:s Mars 2020.
– Eftersom man inte har några prover från Mars på jorden just nu som man vet var de är ifrån så är studier av nedslagskratrar på jorden det enda sättet som vi kan förstå mer om nedslagskratrar också på Mars. Vi jämför observationer från nedslagskratrar på jorden med motsvarigheter på Mars för att förstå vilka processer som råder när de bildas, och vilka konsekvenser deras bildning kan ha för en planet.
Upplev Hummeln – våra bästa tips!
Artikeln publicerades i Kristdalabygdens turistbroschyr 2019.
Text: Annsofie Carlson
Foto: Niina Nordlund
